Första föreläsningen och tåget hemåt
Äntligen har jag catchat upp med bloggen! Idag har vi haft vår första föreläsning och jag hamnade i D-klassen, som lärarna ville att jag skulle gå på istället för C (E är högst). Vi hade en mjukstart och introducerade oss själva, kikade i textboken och lärde känna varandra. O är i samma klass som jag så det är ju skönt.
Öppningsceremonin började 11:30. Där fick alla utbytesstudenter introducera sig själva igen, men denna gång framför alla viktiga människor (dvs, gubbar i kostymer. Hoho, låter jag kanske lite som att jag inte ger tillräckligt mycket med respekt?)
Lunch i kafeterian med volontärerna och sen hemåt. De andra skulle ut och dricka senare på kvällen (s.k. nomikai, 飲み会) men jag avböjde. Vet inte hur jag ska tackla min nykterhetsställning i ett samhälle där dricka är en regel snarare än ett undantag. Jag hoppas folk inte tycker att jag är (för) tråkig, för jag vill ju faktiskt lära känna dem bättre och få nya kompisar. Men inte under såna här omständigheter bara, trots att det kanske är då man släpper ner sin gard som mest och låter folk inpå livet. Kan man inte göra det annars?
Jaja, vi får se hur jag löser det här. Yosh kom med förslaget att för varje gång jag säger nej till nånting, så ska jag också säga ja till nästa sak! Det ska jag försöka sikta på. :D
Anyway, vid 1230 åkte några av oss hem. Medan vi väntade på det försenade tåget i Shinjuku blev vi underrättade om en jiko (事故) nånstans på spåret.
Det var förmodligen självmord.
Hur många gånger kommer det här hända under min vistelse?
Hur många på den fullpackade perrongen tänkte att han eller hon kommer orsaka nästa försening?
Och viktigast av allt, hur många tänkte "jag är glad att jag inte gjorde det"?
2 comments:
Vad sa du när du fick presentera dig själv? @w@
Håller med dig om att det känns lite konstigt att man måste dricka lite för att kunna vara extra trevlig mot andra. Samtidigt så missa inte det, fulla och glada människor är rätt roliga att titta på. ;)
Tänk att du så snart skulle få uppleva den dystra sidan av japan. Det verkar verkligen vanligt med att hoppa framför tåg därborta. Jag tror jag och Kajfa också var med om det när vi var där. Hur ofta händer det? En gång i veckan? Eller flera gånger i veckan. O__O Och läskigt som du säger att fler som står och väntar vid perrongen kanske går i samma tankar. De kanske borde göra som dem i HK, bygga stora glasväggar vid perrongerna.
Inte så mycket. @w@ mitt namn, vilket universitet jag kommer ifrån och vilken avdelning jag tillhör, that's about it!
Mm, det låter som att folk begår självmord på det där sättet relativt ofta. Tror Japan är landet med näst högst självmordsfrekvens efter Ryssland. :/
Glasspärrar skulle inte vara någon dum idé, och dessutom är det skonsammare för tågchaufförerna. Man ska inte behöva se sånt på jobbet.
Post a Comment